Påven till kapucinbröderna: Var mer än någonsin fredens män
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
I samband med kapucinbröderna 86:e generalkapitel tog påven Franciskus lördagen den 31 augusti emot dess deltagare tillsammans med ordensgeneral pater Roberto Genuin i konsistoriesalen i Vatikanen.
Samarbetets mystik
Mötet var mycket hjärtligt och påven sa inledningsvis att han uppskattade kapucinbröderna han träffade under sin tid i Buenos Aires och att de var goda biktfäder.
I sitt tal sa påven att generalkapitlet ger tillfälle till att se på det underbara som Gud förverkligar genom kapucinerna, men att även fråga sig hur man ska vandra i den helige Franciskus fotspår i dagens värld. Vad gällde den franciskanska andligheten betonade påven först och främst broderskapets dimension och påminde om att förkunnelsen av evangeliet för den helige Franciskus kom ur broderskapet.
Som grund finns, skulle vi kunna säga, en ”samarbetets mystik”, där ingen, i Guds plan, kan betrakta sig själv som en ö, utan var och en står i relation till de andra för att växa i kärlek, gå ut ur sig själv och göra sin egen unikhet till en gåva till sina bröder. Den av er som tar hand om sin egen unikhet, utan att göra den till en gåva till sina bröder, har ännu inte börjat vara kapucin.
Först och främst medmänsklighet
Påven uppmanade dem att se sig som utvalda bröder, åtföljda av Fadern, och att låta oss vägledas av denna verklighet.
Därför uppmanar jag er att vid era möten vara vaksamma, så att ekonomiska resurser, mänskliga bedömningar eller andra verkligheter av detta slag aldrig sätts i centrum. De är alla användbara verktyg som ni också måste bry er om, men alltid som medel och aldrig som mål. I centrum står personer, som Herren sänder er till och dem som han låter er leva med, deras väl och frälsning.
Det är broderskapet, förklarade påven, som alltid måste stå i centrum i den franciskanska familjen, ett broderskap som också ska främjas i kyrkan och i världen.
Tillgänglighet - ett viktigt tecken
Den andra aspekten av kapucinerordens andlighet är tillgänglighet, sa påven, det vill säga beredskapen att lämna allt för att gå ”dit ingen annan vill gå”, ”utan att söka erkännande”, och detta är ”ett viktigt tecken”:
Ett viktigt tecken, i synnerhet i vår tid som präglas av konflikter och slutenhet och där likgiltighet och själviskhet verkar råda över tillgänglighet, respekt och delaktighet, med allvarliga och uppenbara konsekvenser, som orättvis exploatering av fattiga och miljöförstöring.
Folkets bröder
Slutligen, engagemanget för fred. Att vara bland folket, betonade påven, har gjort kapucinerna till ”experter på ’fredsmäkling’ och kapabla att skapa möjligheter till möten”. En dimension som kommer från den helige Franciskus karisma - närheten till fattiga och utstötta.
Som vi vet blev den helige Franciskus själv den ”fredens man”, som hela världen erkänner, alltsedan mötet med de spetälska, i vars famn han upptäckte och accepterade sina djupaste sår och i vars närvaro han mötte Kristus, sin Frälsare. Så från att bli förlåten blev han bärare av förlåtelse, som älskad utdelare av kärlek, som försonad främjare av försoning.
”Och ni måste vara sådana: kärlekens, förlåtelsens och försoningens män”, betonade påven och påminde återigen om att tron har, och alltid kommer att ha, ’en viktig koppling till närheten till de minsta av våra medmänniskor’. Påven Franciskus tackade sedan för allt det goda som kapucinorden gör inom kyrkan och uppmanade till uthållighet på vägen, ”med tillförsikt och hopp”.
