Påvens Angelus: ”Förundran och tacksamhet inför det Levande Brödet”

Charlotta Smeds - Vatikanstaten

Vid tolvslaget på söndagen bad påven Franciskus Angelusbönen tillsammans med de troende samlade på Petersplatsen, och reflekterade över dagens läsning ur Johannesevangeliet: 

"I dag berättar evangeliet om Jesus, som säger: ”Jag är det levande brödet som har kommit ner från himlen” (Joh 6:51). Inför folkmassan identifierar Guds Son sig med den vanligaste och mest ordinära maten: bröd. Jag är brödet. Bland dem som lyssnar börjar några diskutera (jfr v. 52): Hur kan Jesus ge oss sitt kött att äta? Än idag ställer vi oss denna fråga, men med förundran och tacksamhet. Dessa är två attityder att reflektera över: förundran och tacksamhet inför Eukaristins mirakel."

Förundran

Påven betonade att Brödet från himmelen, överraskar oss:

”Jesus överraskar oss alltid. Även idag, i vårt liv överraskar oss Jesus. Brödet från himlen är en gåva som överträffar alla förväntningar. De som inte förstår Jesu sätt förblir misstänksamma: det verkar omöjligt, till och med omänskligt, att äta en annans kött (jfr v. 54). Kött och blod är dock Frälsarens mänsklighet, hans liv som erbjuds som näring till vårt eget liv.”

Tacksamhet

Först förundran, sen tacksamhet, fortsatte påven:

”Tacksamhet, eftersom vi känner igen Jesus där han gör sig närvarande för oss och med oss. Han blir bröd för oss. ”Den som äter mitt kött förblir i mig och jag i honom” (jfr v. 56). Kristus, den sanna människan, vet mycket väl att man måste äta för att leva. Men han vet också att detta inte är tillräckligt. Efter att ha multiplicerat det jordiska brödet (jfr Joh 6:1-14), förbereder han en ännu större gåva: Han blir själv sann föda och sann dryck (jfr v. 55).”

Och påven uppmanade till att med hjärtat tacka Jesus: ”Tack, tack Herre Jesus!”

Hjärtats hunger

Påven Franciskus påminde om att vi inte bara hungrar efter föda till kroppen:

”Det himmelska brödet, som kommer från Fadern, är verkligen Sonen som har blivit kött för oss. Denna föda stillar hungern efter hopp, hungern efter sanning och hungern efter frälsning, som vi alla känner, inte i våra magar utan i våra hjärtan. Eukaristin är nödvändig för alla.”

Föda – inte magi

Hur relevant är inte evangeliets ord, sa påven:

”Jesus bemöter det största behovet: Han räddar oss och ger näring åt våra liv med sitt liv, och för evigt. Tack vare honom kan vi leva i gemenskap med Gud och sinsemellan. Det levande och sanna brödet är därför inte något magiskt. Det är inte något som plötsligt löser alla problem, utan det är verkligen Kristi kropp, som ger hopp till de fattiga och övervinner arrogansen hos dem som frossar på deras bekostnad.”

Vilken är min attityd?

Avslutningsvis uppmanade påven de samlade till att fråga sig:

”Hungrar och törstar jag efter frälsning, inte bara för mig själv, utan för alla mina bröder och systrar? När jag tar emot Eukaristin, som är barmhärtighetens mirakel, står jag då vördnadsfull inför Herrens kropp, som dog och uppstod för oss?”

Och påven bad Jungfru Maria, ”att hon skall hjälpa oss att ta emot himmelens gåva i detta brödets tecken.”