Kardinal Filoni: Benedictus XVI, en profet av vår tid

Debora Donnini – Vatikanstaten översättning Katarina Agorelius

Stormästare för Heliga gravens orden, kardinal Fernando Filoni, uttrycker tacksamhet till Benedictus XVI. Kardinalen utnämndes av Benedictus XVI till ersättare statssekretariatets sektion för allmänna frågor, sedan till prefekt för kongregationen för folkens evangelisering och upphöjdes av honom 2012 till kardinal. Han har alltså lärt känna honom på nära håll.

Ni har valt att skriva en memoar över Benedictus XVI och kallar honom “en profet av vår tid”. På vilket sätt har denna sida utvecklats under Joseph Ratzingers liv?

Profeterna var dem som hade uppgiften att på nytt föra samman aspekten av verkligheten som folket levde i, men även av Guds närvaro som åtföljer folket. Det förefaller mig att Benedictus XVI verkligen var en profet av vår tid, för att se det som sitt kall att låta världen - som förändrades mycket snabbt och glömde bort Gud - möta Guds närvaro.  Därför skulle jag säga att Benedictus XVI är den som har talat om Gud i denna värld och verklighet som vi befinner oss i. Låt oss inte glömma bort att han levde i övergången mellan två sekel: slutet på 1900-talet – då han var huvudperson vid Andra Vatikankonciliet och sedan även i kyrkans liv som biskop och prefekt för Kongregationen för trosläran, samt en nära samarbetspartner till påven Johannes Paulus II - och 2000-talet. Sedan, inför verkligheten av denna värld som förändrades - och som, för att använda ett ord som även han själv flera gånger använde, blev flytande och odefinierbar och förlorade sina andliga, moraliska, etiska kopplingar - hade han denna kallelse att tala till oss om Gud i vår värld. Konciliet var på ett sätt hans stora kyrkliga grund: utbildningsmässigt var han redan teolog, men mognade genom erfarenheterna vid konciliet. Han fann i viss mening denna dubbla verklighet: Gud tillät detta möte genom försynen, mellan rikedomen i hans intellektuella, teologiska och moraliska kompetenser och rikedomen i att vara herde.

Tron och rollen som bildad var centrala teman i hans teologiska reflektion. Kulmen och kärnan i allt detta är mötet med levande Jesus Kristus. På detta sätt var trilogin av Joseph Ratzinger  - Benedictus XVI “Jesus av Nasaret" grundläggande…

Detta är sättet på vilket han uttryckte det, inte bara i Jesus av Nasarets tre volymer, och jag skulle säga att han nästan ville gå in i dialog med evangeliet och med Jesu liv i denna trilogi – för att detta är kärnan i hans budskap. På detta sätt  gick han in i dialog med världen. Mer än att bemöta alla teman, ställde han sig alltid denna fråga: ”Men är denne Jesus, denna tro och denne Gud aktuell? Och hur kommer han in i våra liv?”. “Jesus av Nasaret” är i grunden inte en biografi, utan ett möte mellan dagens människa med och i evangeliet; som på Jesu tid ville han förkunna Guds rike. Detta var hans strävan i hela hans teologiska vision under 70 års liv som präst, biskop och påven, med en kontinuitet som aldrig har avbrutits. Kärnan i budskapet var alltså: Jesus förverkligar Guds rike.