Heliga stolen: Omedelbar vapenvila - krig och kärnvapen är galenskap!
Katarina Agorelius - Vatikanstaten
Heliga stolens ständige observatör vid FN, msgr Gabriele Caccia, höll fyra anföranden vid lika många möten vid FN:s generalförsamling den 12 oktober 2022. Han klargjorde Vatikanens ståndpunkter vad gäller territoriell integritet i Ukraina, nedrustning och internationell säkerhet, utrotning av fattigdom och utveckling av jordbruk, tryggad livsmedels- och näringsförsörjning samt urfolkens rättigheter.
Rätt förutsättningar för fred
Monsignor Gabriel Caccia talade under FN:s 77:e generalförsamling, och tog tillfället i akt att återgå till frågan om nedrustning och riskerna med kärnvapenkrig, som återigen har kommit upp på grund av konflikten i Ukraina. Man behandlade just temat om territoriell integritet i Ukraina, och msgr Caccia upprepade påven Franciskus appell vid Angelus den 2 oktober, till i första hand till de krigförande länderna men även till det internationella samfundet och nationernas politiska ledare, att göra allt som står i deras makt för att avsluta det pågående kriget. Att låta vapnen tystna och söka “lösningar som inte påtvingas med våld, utan är enhälliga, rättvisa och stabila”, betonade påven i sin appell, som ”bygger på det mänskliga livets okränkbara värde, såväl som på varje lands suveränitet och integritet”. Och detta “utan att låta sig dras in i farliga upptrappningar” i ett krig som återigen stämplas som en ”galenskap”.
Fred inte detsamma som mängd vapen
I inlägget inför generalförsamlingens första kommission tillägnad nedrustning och internationell säkerhet, påminde msgr Caccia om oron för 60 år sedan, då världen berördes av en kärnvapenkonflikt och då Johannes XXIII i sin Pacem in terris underströk att fred mellan nationer inte kan bygga på "innehav av ett lika stort utbud av vapen, utan bara på ömsesidigt förtroende". Msgr Caccia noterade att det även idag “finns tecken på hopp om nedrustning” och framhävde sex staters ratificering av fördraget för det totala förbudet mot kärnvapenprov (CTBT) och uppmanade länder att även dem underteckna fördraget. Han talade vidare om den oroande upprustningen med krigsmateriel, allt från antipersonella minor och klustervapen till orbitala vapen och antisatellitmissiler. Militära kostnader i världen, förklade han, “har för första gången överstigit 2 miljarder dollar”, genom att använda resurser “som skulle kunna främja en hållbar mänsklig utveckling och rädda oräkneliga liv. Utan att bemöta denna skenande spridning – sa msgr Caccia – blir målen för hållbar utveckling (SDG) ouppnåeliga”.
Pandemi och krig och fattigdomen ökar
Två anföranden vändes till generalförsamlingens andra kommission på temat utrotning av fattigdom samt utveckling av jordbruk, tryggad livsmedels- och näringsförsörjning. Här noterade msgr Caccia en försening i den fastställda agendan. “Endast åtta år tills målen för 2030-agendan ska uppnås och fem år till avslutningen av den tredje FN-konferensen för utrotning av fattigdom, måste det internationella samfundet komma tillbaka på rätt spår och fördubbla sina ansträngningar för att ta itu med den alarmerande fattigdomen, särskilt i de mindre utvecklade länderna”. Han betonade att pandemin har orsakat en höjning från 8,3% 2019 till 9,2% 2020 av fattigdomsnivån, en “till synes liten svängning i siffrorna” men som dock ”motsvarar en enormt stor förändring, nämligen 77 miljoner fler personer som lever på mindre än 1,90 dollar per dag”. Msgr Caccia förklarade att detta leder till en rad sammanhörande problem, som dem vad gäller hälsa och arbete. Han uppmanade till att ”utarbeta en politik som sätter den mänskliga personen i centrum och garanterar lika tillgång till de väsentliga varor, resurser och möjligheter som är oumbärliga för att upprätthålla livet och främja en hållbar utveckling och välbefinnande för varje person”.
Urfolkens rättigheter
Slutligen höll msgr Caccia ett anförande vid generalförsamlingens tredje kommission om urbefolkningars rättigheter, där han bestämt betonade att urfolken “alltför ofta försummas, om inte till och med ignoreras”. Han talade om hur dessa folk är offer för klimatförändringar och miljöförstöringen samt även för “girig och kortsiktig politik och olagliga metoder som kan leda till expropriering av territorier och resurser”. Det är i stället nödvändigt att erkänna ursprungsbefolkningarna som innehavare av rättigheter “genom att involvera dem, vid behov, i beslutsprocesser” inom de organ där den politik som berör dem beslutas. Dessutom, om de områden där de bor “bör listas som skyddade, måste respekten för principen om fritt och på förhand informerat samtycke garanteras”. Denna dialog, som garanterar respekt för folkens grundläggande rättigheter och frihet, och även deras traditioner och vanor, betonar msgr Caccia, är grundläggande för att främja en möteskultur.
